Bild; Howies
På torsdag har edvina.nu varit öppen i ett år. Det var egentligen meningen att jag skulle öppna några månader tidigare men hann inte. Min man disputerade i december och jag läste samtidigt på heltid. Barnen var sjuka hela tiden och eftersom min man hade ett spikat datum när han skulle vara klar så var det jag som var hemma med dem, och kom efter i skolan och kom efter med företaget...
Jag såg det ironiska i att jag valt att starta webbutik för att kunna vara mer flexibel gentemot barnen när jag samtidigt fick sömnstörningar, minnesstörningar och tillslut var så slutkörd av stress att jag övervägde att lägga mig ner i snöslasket.
I samma veva kunde öppnade jag webbutiken och fick ny kraft av att det gick så bra och alla trevliga kunder. Jag kände att allt jag hade satsat fick jag tillbaka. Julen kom och barnen blev friska, jag hann ikapp med skolarbetet. Men vi hade hunnit få oss en riktig tankeställare.
Jag har valt att fortsätta att plugga samtidigt och min man forskar fortfarande, däremot prioriterar vi annorlunda idag. Det är viktgt att ha ett arbete man trivs med och det går nästan att jobba hur mycket som helst - bara man får tillbaka den energi man lägger ner.
Med barn gäller det att kunna vara här och nu. För deras liv är här och nu. Det är vi vuxna som kan se att vi jobbar för något som vi kanske uppnår långt senare. Vi jobbar för att få kvatitetstid på helgen eller semestern eller för att få våra drömhus, som vi måste jobba ännu mer för att ha råd att ha kvar...
Är det något jag har lärt mig det här året så är det att vara i nuet. Och att prioritera; när jag inte hinner med vad jag vill hinna med skola och företag och barnen bara är sjuka, när leveranser inte kommer eller fösvinner någonstans i atlanten så är det inte viktigare än att hinna baka pepparkaksriddarhus med barnen.
Och ibland, som igår, går det att handtrycka nästan 30 tröjor fast att barnen var hemma och sjuka. Och det är helt otroligt bra!
Inlägg
