Inskolningsvecka

Sista dagen innan helgen. Vår minsta har inskolats på förskolan och jag har gått fram och tillbaka för att finnas där om han inte skulle somna på vilan. Sen har jag gått hem igen när jag vet att han sover. Och tillbaka när han ska vakna. 

Han fyller två nästa månad och packar sin Gris i en liten ryggsäck på morgonen. Sen vinkar han glatt när jag lämnar honom och går. 

Och gått har jag gjort, fram och tillbaka, i ösregn! 

Ungefär femtio meter från huset har himlen öppnat sig.
Fyra dagar i rad. 

Det enda som inte varit genomsurt är mina vegankängor. För en gång skull har jag varit tacksam för ett plastmaterial... 

eller Karma?

Klänning från Rino!

Med benen i olika världar.

Bild; Howies

Han fyller snart sex år och befinner sig alldeles på gränsen, mellan fantasi och verklighet.
Från baksätet, efter Ridskolan hör jag;
"Men alltså! Sen, när min första alldeles egna häst har blivit gammal. Då, ska jag ge honom till min Drake, för han behöver ju också få sig ett mål mat!"

...!?

Fönstershopping...

Bild; Ecouture by Lund




Jag borde jobba men råkade surfa mig bort i tid och rum - och tanke...
Så mycket fint!

Jag tog en paus...

...och den blev lång.

Det började med att några helger gick åt för att måla om möbler vi köpt på nätauktion. Vi köpte linoljefärg från Av Jord och njöt varje penseldrag.

Sen hade jag tänkt att damma av stativet och använda lång slutartid för att ta fina bilder som jag ville dela med mig av på Hållbar Inredning. Men den yngsta var i en klätterfas och så fort jag intresserade min för en speciell möbel var han där och styrde om eller klättrade. Så stativ och lång slutartid var inte att tänka på. (Och Hållbar Inredning hann stänga.)

Småbarnslivet förändras så fort och jag visste att det där kaoset när man aldrig-får-det man-vill-göra-gjort och aldrig får avsluta det som påbörjats, den perioden är egentligen ganska kort. Så det gäller att ta vara på varje liten stund.

För den är redan över...

Mina nya ögonskuggor...

Bild; Zazzle

Jag hade turen att vinna smink från Maria Åkerberg/Dermanord från en tävling hos Naturligt Snygg innan jul.

Dermanords smink var det första märke jag fastnade för när jag bytte till ekologiskt smink och det är ett märke som jag har fortsatt att köpa. 

Men jag som tidigare arbetat som maskörassistent och har haft smink i överflöd har inte provat några ekologiska ögonskuggor då jag bara köpt det jag använder till vardags; kajal, puder och något för läpparna. Så det var fantastiskt roligt att få ögonskuggor, läppstift och rouge i fina, roliga färger.

...och lite sorgligt att tänka på hur många år bakåt i tiden som varit vardagar : )

Sminket är i alla fall av väldigt bra kvalité; mycket pigment i ögonskuggorna - man väljer själv från gång till gång om man vill ha mycket eller lite färg. 2011 är året med fest varje dag för jag vill använda dem jämt!

Billiga ögonskuggor har i regel lite pigment då finns det också en gräns för hur starkt man kan lägga färgen - vad är det då för något som tillverkaren har fyllt ut ögonskuggan med istället för rent pigment?

- det kan man fundera över...

Ny assistent!

Vi fick en kombinerad födelsedagspresent/julklapp; en Ankarsrum så vi bakar och bakar! 

Och jag blir varm i hjärtat bara av att tänka på den : )

Eftersom vi är några mjölkallergiker i familjen brukar jag mortla kalciumtabletter och blanda ner i mjölet. Det blir ju inga mängder men jag tänker Många bäckar små...

Många bröd som ska vara inne länge i ugnen går det bra att man stänger av ugnen efter en stund och låter det stå i eftervärme. Nu har vi en ugn som läcker värme så jag hänger ett badlakan på luckan, det fungerar ganska bra!

Förtillfället blir det inte så många inlägg på bloggen då lilla assistenten på bilden har börjat klättra och behöver konstant övervakning då uppfinningsrikedomen är enorm...

Inför 2011 och framtiden...

Bild; Howies

Det blev inga nyårslöften i år, istället kommer jag att fortsätt på samma sätt som 2008 med att bara köpa ekologiska och miljövänliga kläder till mig och barnen.

I den mån ekonomin och urvalet tillåter vill jag även köpa rättvistproducerat.

Jag skriver om urvalet tillåter för jag tänker att det är bättre att det används än bara inhandlas. Mina barn har blivit äldre och har mer att säga till om och tycker om sina egna kläder. När det gäller bomull så finns det så pass många alternativ att de är nöjda med vad som köps till dem. Det är svårare med vinterkläder och jag vill bli bättre på att kontakta företag och fråga om deras miljö- och sociala profil, och även vilka ämnen som används i materialen.

Jag läste om Projekt 333 hos Köpstoppsbloggen och har snabbt räknat igenom de kläder jag använder och de är inte mer än 30 plagg, inkl skor. Nu beror det på att jag ammar fortfarande och vill ha tröjor som går att knäppa upp, samtidigt som jag inte vill köpa nytt då jag vet att det kommer att bli mjölkfläckigt. Men även att vi de senaste åren bara har tillåtit oss att handla för tusen kr var/månad.

Den summan ska räcka till kläder, hud-, hårvård och annat vi behöver som inte går på den gemensamma hushållsekonomin. Resten av pengarna har gått in på sparkontot, eller renoveringskontot som det senaste året bytt namn till...

Har jag en mindre summa så handlar jag mindre och planerar kanske bättre. Lite inspirerad blev jag ändå av Project 333 och tänker gå igenom min garderob och se vilka plagg som kan ersätta mina fläckiga tröjor den dag jag inte längre behöver dem och vad är det egentligen jag behöver?

Ett annat inlägg från samma blogg om vikten av att ha framtida mål och planer inspirerade mig och satte ord på en tanke jag fick när jag från Bondjäntan klickade på en av hennes länkar; Hönsflocken och därefter var tvungen googlade på Svarthöns.

Utifrån dessa vackra bilder hörde jag mig själv forma en slags framtidsvision; jag vill leva mitt liv så att jag någon gång har tid, ekonomi och möjlighet att ha egna Svarthöns...

Ibland lyckas jag genera mig själv med mina egna tankar, men ju mer jag tänker på det desto klokare låter det.

Jag inser att för mig är egna höns en symbol för livskvalité och att leva så att det finns tid, möjlighet och ekonomi är inte helt enkelt att få ihop just nu för vår familj. Men det är något vi skulle alla må bra av - och det i sig, är ett långsiktigt mål värt att sträva efter.